Sauli Suominen

Sauli Suominen (49K)

Läs mera om personligt ombud

Wikipedia: Personligt ombud

Case Management (CM) och Personligt ombud (PO), likheter och skillnader (pdf)

Personligt ombud - Social praktik i medicinsk diskurs
Ulrika Järkestig Berggren (akademisk avhandling). (pdf)

Personligt ombud

Verksamheten Personligt ombud i Sverige grundar sig på psykiatrireformen från medlet av 1990-talet. Det personliga ombudets uppgift är att motverka utslagning. Ombudet skall se till att klientens behov, målsättningar och önskemål får central prioritet bland myndigheter och tjänsteproducenter. Reformen har lett till stor tillfredställelse bland klienter, en förbättrad livskvalitet och färre dagar på sjukhus. Reformen har enligt nationalekonom Ingvar Nilsson också lett till en stor samhällsekonomisk vinst.

I Finland har Personligt ombud (Palveluohjaus) riktat sig till långt fler klientgrupper än personer med psykiska funktionshinder, bland annat flere handikappgrupper, missbrukarvården, kriminalvården, de äldre, invandrare och långtidsarbetslösa. Jag själv har i tio års tid dragit projektet Personligt ombud här i Finland. Har skrivit två böcker om Personligt ombud (på finska) och föreläst om ämnet både i Finland och Sverige.

Sauli Suominen
Politices licentiat,
legitimerad familjeterapeut,
legitimerad handledare

Ta gärna kontakt!
sauli.suominen@palveluohjaus.fi

Uppmärksamhetsstörning (ADHD)

Uppmärksamhetsstörning (ADHD) är internationellt sett en av de mest kontroversiella diagnoserna. Diagnosens ökade popularitet och behandlingen med mediciner (speciellt amfetaminderivat) har lett till en kraftig motsättning av åsikterna. Och ena sidan har utvecklingen välkomnats, allt fler individer får genom detta tillgång till adekvat vård och hjälp. Enligt gjorda undersökningar kan medicineringen hjälpa ett stort antal individer, som diagnostiserats med ADHD.

Och andra sidan har utvecklingen kritiserats. Borde inte blicken i stället riktas mot samhället om en allt större antal av medborgarna måste diagnostiseras? Kan samhällets djupa strukturförändring, för stora skolklasser och allt större krav på individen förklara att diagnosen allt oftare måste tillgripas? Dessa frågor har flere sociologer och även en del läkare ställt sig.

Denna utveckling har lett till sen stor åsiktsmotsättning i synnerhet i Sverige. En del tror på diagnosen och andra förhåller sig mycket kritiskt. Men är det egentligen frågan om åsiktsmotsättningar? Kanske de olika åsikterna bara öppnar två olika synvinklar till ett och samma problem.

Vill du diskutera med mig läs gärna min vetenskapliga artikel eller maila mig!

Polariseringen kring begreppet ADHD - från konflikt till en gemensam förståelse
SMT Vol 90, Nr 3 (2013) (pdf)


Kontakt: sauli.suominen@palveluohjaus.fi - Copyright © Sauli Suominen